Skönhet + åldrande hud = sant?

Under mina många år inom hudvårdsbranschen var jag delaktig i att klanka ner på kvinnors åldrande. Inget jag är speciellt stolt över idag men som jag väljer att se som en värdefull läxa att lära av. Nu vet jag bättre. Just hudvårdsvärlden förknippar sig ofta med termen beauty. Sanningen är att den ena inte nödvändigtvis har med den andra att göra. Men de flesta varumärkena som säljer hudvård och make-up gör det till en sanning för många konsumenter att åldrande hud är något som de kan korrigera och som gärna bör bromsas om så är möjligt. Åldrande marknadsförs tacksamt nästintill som en hudsjukdom. Tacksamt eftersom det då förstorar vikten av en fuktgivande produkt som då trovärdigt kan kallas föryngande då en återfuktad hud får ett mer hälsosamt utseende. men det är viktigt att vara uppmärksam på språkbruket och hur det utnyttjas och vad det skickar för signal till självförtroendet. En person med lägre självförtroende blir mer sökande och då en mer tacksam konsument att bearbeta för att sälja på den en produkt. 

Separerar man hudvård från odet beauty så återstår bara en produkt som bör stödja hudens egna, befintliga mekanismer. Inte motverka dem. Faktum är att åldrande hud är en av hudens mest naturliga mekansimer men även den som väcker mest stress och rädslor hos de flesta. Frågan är vad den stressen och rädslan egentligen gör med ditt välmående och va det leder till för kortsiktiga val. 

Just kvinnor har under alla tider varit den målgrupp som beauty industrin haft som största målgrupp. Samma grupp som under större del av den mänskliga historien fått vara den underkastade i samhället, utan lika rättightere som andra hälften av världsbefolkningen som inte är lika utsatt för beauty industrins påverkan. Intressant. Ju mer utsatt du är desto mer upptagen blir du kanske av tanken att du måste släcka bränder snabbare och desto mindre tid att lyssna på din inre kompass. Är det något som kvinnor hålls upptagna med så är det just sina utseenden. Jag vågar påstå att det inte finns en enda kroppsdel på kvinnan som inte exploaterats av skönhetsindustrin. Vad gör det med en person när man måste ägna så mycket resurser i form av tid och tanke till att upprätthålla sitt utseende till de standards som dikteras av omvärlden? Kanske slutar man lyssna till sin egna röst?

Jag tänker numera ofta på att allt i naturen har en mening och ett syfte. Precis allt som är naturligt kommer med en stor vinst. Vinst varje gång om man bara vågar skrapa under ytan. 

Vad är då vinsten med det naturliga åldandet?  Kanske en av de viktigaste och mest magiska mekanismerna som finns i vårt universum, acceptans. 

Tänk om det naturliga åldrandet av vårt utseende är den livslånga meditationen som ska hålla oss närvarande i acceptans och tålamod. Jag är säker på att varenda person som upptäckt acceptans ser sig själv som en vinnaresom upptäckt en dimension där lugn och frid ges plats. Närvaro istället för den negativa spiralen av stressig jakt efter projicerade förväntningar som alltid tycks rasa samman med besvikelse och ännu mer stress och rädsla som resultat. 

Tänk dig att kunna stå där framför spegeln och bara acceptera ålderstecken som inte definierar dig som person men som är en tydlig och vacker närvaro som talar om acceptans och sinnesfrid bortom det yttre. En sund relation till vad det innebär att leva ett fullt liv. 

Nej, det existerar inget som kan motverka åldrandet. Tack och lov!

Ja, skönhet och åldrande hud kan vara synonymt. Det är upp till dig själv. 

Odla din inre, inneboende skönhet. Den är oberoende och aldrig för sen att starta odlingen av.